Compra - vende - alquila tu piso en Beasain
INFORMACION SOBRE BEASAIN (Obtenida de la página web del Ayuntamiento de Azkoitia: http://www.beasain.net )
SITUACION
Es un municipio ubicado en el interior de la provincia de Gipuzkoa, a 42 Km de su capital, Donostia; en la terminación occidental del Pirineo, dentro del sinclinal Centro de Bizkaia (localizado entre Beasain y Punta galea.)
El núcleo de la villa se encuentra situado en la parte más baja del término municipal a 159,2 m, sobre el nivel del mar. La población se encuentra rodeada de montes con alturas entre 500 y 800 m., siendo los más importantes Murumendi, Usurbe, Pagokabar, Zormendi, Mallutz, Urresparatz, Mutxiki, Portamosegi, Txoritegi, Atxabal, Ekuneta y Zarate.
Beasain, tiene una superficie de 29,9 Km2 y una situación geográfica de Latidud 43º 03' 12" N, longitud 2 º 14' 16" W. La red hidrográfica está compuesta por diversos rios y regatas, siendo el principal el Oria. A lo largo de su recorrido por Beasain, el rio Oria va recibiendo las aguas de varios rios menores y regatas, entre las cuales se encuentran Eztanda, Arriaran, Larrebarrena, Muru-erreka, Igartetxe - erreka, Basakaitz, Mariarats, Ezkierdi - erreka, Arkabe, Pasazabal, Zaaitz - erreka y el rio Agauntza. Hacia la vertiente del Urola, discurre el río Ibaieder y las regatas erreka-haundi, Oto - erreka, Erroitz-erreka, Surtatxo - erreka y Eula - erreka.
El término municipal limita al norte con Beizama y Azpeitia; al Sur con Lazkao, Olaberria e idiazabal; al Este con Oridizia, Itsasondo y Saiatz (Bidegoian) y al Oeste con Ormaiztegi e Ezkio - Itxaso. El municipio está distribuído en seis núcleos de población principalmnte; el casco de la villa que absorbe la gran mayoría de habitantes, los barrios de Arrairan, Astigarreta y gudugarreta y las anteiglesias de Matximbenta y Garín.
Comunicaciones: su peculiar situación geográfica ha determinado que Beasain desempeñe un importante papel en las comunicaciones. Debido además a la importancia industrial de Beasain, las comunicaciones con el resto de las provincias y provincias vascas son muy importantes. Puede accederse a la localidad por la línea férrea Madrid - Irún - París, o por Carretera a través de la N-1 Madrid - Irún, GI-632 Beasain Durango, GI-131 Beasain - Etxarri Aranaz.
Su vegetación es característica de un clima templado-húmedo, con temperaturas moderadas todo el año y precipitaciones constantes.
:: ACCESOS
SAN SEBASTIAN-DONOSTIA 44 KM
VITORIA-GASTEIZ 70 KM
BILBAO 80 KM
PAMPLONA 65 KM
MADRID 425 KM
BARCELONA 500 KM
POBLACION > POBLACION
La primera referencia del pueblo de Beasain data del año 1200 aproximadamente, ya que po estas fechas se conoce la utilización del paso de San Adrián, como parte de un camino que, procedente de Alava y del interior, se dirige al Bidasoa pasando por YARZA. Esta especial localización en un punto crucial de las vías de comunicación será la que da importancia al núcleo beasaindarra. Junto al puesto de Yarza se instalará un señor feudal que constituirá la casa-torre, la ferrería... También se levantará Dolarea, el Hospital Aguirrezabal etc. desarrollándose en torno a este conjunto y la parroquia el núcleo de población.
La población se mantuvo estable a lo largo de los años hasta finales del siglo XIX, momento en el que el fuerte desarrollo industrial de la villa (debido fundamentalmente a la aparición de la empresa que hoy es conocido como Construcción y Auxiliar de Ferrocarriles, S.A.) propició una importante inmigración, llegándose a los 12461 habitantes en 1990.
El municipio está distribuido en seis núcleos de poblamiento principalmente: el casco de la villa, que absorbe la gran mayoría de habitantes, los barrios de Arriaran, Astigarreta y Gudugarreta, y las Anteiglesias de Aratz-Matxinbenta y Garin. La población actual es de 12.586.
HISTORIA > HISTORIA
La primera fundación u origen de Beasain es desconocida, pero se piensa que es un solar poblado desde antiguo, ya que así lo atestiguan los túmulos de: Basagaiñ, descubierto en 1927, Trikuazti l y Trikuazti ll, descubiertos en 1978, e Illaun, descubierto en 1989; y cuatro dólmenes: Larrarte, descubierto en 1981, Maramendi Norte y Maramendi Sur, descubiertos en 1989, y Trikumultegi, descubierto en 1983; así como la convergencia de varias importantes calzadas e incluso del Camino de Santiago por "el camino del interior". Ya en el siglo XIII consta la existencia de linajes establecidos: Yarza y Arriarán. Los señores de Yarza tuvieron una casa-torre, asolada varias veces, un molino y una potente ferrería con cuyas rentas pudieron mantenerse después de abatido su poderío. En Arriarán estuvieron afincados los templarios donde construyeron el Hospital de Salbatore (V. Arriarán).
Para hacer frente a los banderizos, Beasain tuvo que unirse con otras localidades formando unión o hermandad, según el caso. Se trataba de una pequeña población, situada principalmente en los montes (Murumendi, Erauskin, etc.). La población fue aumentando poco a poco hasta el siglo XIX, ocupando las tierras más bajas y formando el principal núcleo donde hoy se halla. Se anexionó en varias ocasiones a poblaciones de la comarca. En 1615 obtuvo el título de "Villa de por sí ".
Las primeras manifestaciones de la industria beasaindarra la hemos de situar en la Ferrería de Yarza, Centro donde se labró el hierro desde el siglo XV. A mediados del XIX, ante la crisis de las Ferrerías guipuzcoanas, las Ferrerías de Yurre y Yarza aunaron esfuerzos para implantar las nuevas técnicas de elaboración del hierro: nació la "Fábrica de Hierros San Martín de Urnieta" (primeros altos hornos de la provincia). En 1892 surgió la "Maquinista Guipuzcoana" dedicada a la destrucción de maquinaria y material móvil para ferrocarriles. Con ella surgió la industria del ferrocarril que fue creciendo y desarrollándose hasta nuestros días. Paralelamente otras empresas van desarrollándose: Industrias Electromecánicas, Fundiciones, Industrias Químicas,.. La especial localización del lugar llamado Yarza de Beasain, punto crucial de las vías de comunicaciones antiguas, determinó el carácter de Centro de confluencia de comunicaciones y comercial de nuestra Villa (ya que desde entonces fue paso obligado de mercancías, peregrinos, etc. ).
Actualmente está integrado por un importante núcleo urbano, la dispersión de sus caseríos y los cinco barrios mayores llamados Arriarán, Astigarreta, Garín, Gudugarreta y Aratz-Matxinbenta, tres de los cuales hasta hace relativamente poco tiempo eran pueblos independientes, que más tarde se anexionaron a Beasain por diferentes motivos.
Arriarán. Hasta el año 1927 formó concejo con el de Itsaso, cuyo cargo de alcalde se turnaban: pero en esta fecha se anexionó definitivamente a Beasain. Posee parroquia, escuela - hoy en desuso debido a la concentración escolar -, y cementerio.
Astigarreta. Se anexionó a Beasain en 1929. Posee parroquia, cementerio, escuela y posada, si bien estas dos últimas ya no se usan. Tiene además una ermita dedicada a San Gregorio Magno.
Garin. Perteneció de siempre a Beasain. Posee parroquia, cementerio y escuela, no usándose ya está última.
Gudugarreta. Gozó de título de "Villa de por sí" hasta el año 1882, en que no pudiendo hacer frente a sus gastos de sostenimiento, solicitó y obtuvo su agregación a Beasain. No tiene parroquia ni cementerio. Tuvo hasta hace poco, en que fueron derribados, concejo y posada.
Aratz-Matxinbenta. Los caseríos de este barrio pertenecen administrativa y jurídicamente a cinco pueblos. De las 56 casas censadas en octubre de 1978 pertenecen 1 caserío a Beizama, 20 a Azpeitia, 7 a Ezkio, 3 a Itsaso y 25 a Beasain. Razón por la que la parroquia y el cementerio, así como la escuela, se hallan en su término municipal.
TRANSPORTES > AUTOBUSES URBANOS Y SERVICIO A MUNICIPIOS PEQUEÑOS
Para poder visualizar el servicio de autobuses urbanos y de municipios pequeños deberá hacer click dos veces sobre el icono del autobus
:: OTROS ITINERARIOS
LINEA LUNES A VIERNES
BEASAIN-LAZKAO-OLABERRIA-ZERAIN-MUTILOA 11:30*-18:00
MUTILOA-ZERAIN-OLABERRIA-LAZKAO-BEASAIN 09:55*-15:45
BEASAIN-GABIRIA 11:30*-19:15
GABIRIA-BEASAIN 09:30*-18:00
* Los miércoles hasta Ordizia
AUTOBUSES LA ESTELLESA
AUTOBUSES PESA
AUTOBUSES CONTINENTAL - AUTO
AUTOBUSES ENATCAR
AUTOBUSES VIBASA
AUTOBUSES LA ESTELLESA
LIZARRA-DONOSTI DONOSTI-LIZARRA
10:20 08:45
18:05 16:45
PARADA: BIDELUZE PLAZA PARADA: ERAUSKIN PLAZA
AUTOBUSES PESA
LABORABLES
EIBAR-IRUÑEA IRUÑEA-EIBAR
08:40 11:40
14:40 19:10
BILBO-DONOSTI DONOSTI-BILBO
09:40 08:00
18:40 17:30
SABADOS
BILBO-DONOSTIA DONOSTIA-BILBO
9:40 8:30
18:40 17:30
FESTIVOS
EIBAR-IRUÑEA IRUÑEA-EIBAR
10:10 18:10
19:10 21:40
BILBO-DONOSTIA DONOSTIA-BILBO
10:40 09:30
18:40 20:00
PARADA: BARRENDAIN PLAZA PARADA: ORIAMENDI KALEA, 32
AUTOBUSES CONTINENTAL - AUTO
MADRID-DONOSTIA DONOSTIA-MADRID
13:30 09:30
21:30 16:30
PARADA: BARRENDAIN PLAZA PARADA: ORIAMENDI KALEA, 32
AUTOBUSES ENATCAR
ZALAMEA DE LA SERENA IRUN IRUN ZALAMEA DE LA SERENA
21:15 07:50
IRUN-CORIA DEL RIO CORIA DEL RIO - IRUN
07:20 18:25
PARADA: BARRENDAIN PLAZA
Lunes a Viernes.
AUTOBUSES VIBASA
IRUN-VIGO
06:30
PARADA: BARRENDAIN PLAZA
Beasain,Gipuzkoako lurraldearen barruan kokatuta dagoen udalerria da. Hiruburutik, Donostiatik, 42 kilometrora dago, Oria ibaiaren arroan. Pirinioen mendebaldeko amaieran, Beasain eta Galea lurmuturraren artean kokatutako Bizkaiko Erdiko Sinklinalaren barruan alegia.
Hiriguneak 159,2 m-ko altuera du itsas mailarekiko. Herria 500 eta 800 metro arteko altuerak dituzten mediez inguraturik dago. Hauexek dira garrantzitsuenak: Murumendi, Usurbe, Pagokabar,Zormendi, Mallutz, Urresparatz, Murutxiki, Portamosegi, Txoritegi, Atxabal, Ekuneta eta Zarate.
Beasain, 29,9 Km2ko hedadura du eta kokapen geografikoa: Latidudea 43º 03' 12" I, longitudea 2 º 14' 16" M. Sare hidrografikoa ibai eta erreka desberdinez osatuta dago, nagusiena Oria ibaia duela.
Oria ibaiak Beasain zeharkatzean erreka eta errekatxo desberdinen urak jasotzen ditu: Eztanda, Arriaran, Larrebarrena, Muruerreka, Igartetxeerreka, Basakaitz, Mariarats, Ezkierdierreka, Arkabe, Pasazabal, Zagaitzerreka eta Agauntza ibaia. Urola aldera, Ibaieder erreka dago eta baita ondorengo errekatxo hauek ere: Errekahaundi, Otoerreka, Erroitz-erreka, Sustatxoerreka eta Eulaerreka.
Mugak: Iparrraldera, Beizama eta Azpeitia ditu mugakidetzat; hegoaldera, Lazkao, Olaberria eta Idiazabal; Ekialdera, Ordizia, Itsasondo eta Saiatz (Bidegoian) eta Mendebaldera, Ormaiztegi eta Ezkio-Itsaso. Berrogeitamar mugarri baino gehiago ditu bere inguramenean baina horietatik, bi ospetsuak dira, bakoitza lau herri desberdinen mugatzaile izateagatik "Aratz-Matxinbentako mugarrie" Azpeitia, Beasain, Ezkio eta Itaso Udalerriak elkartzen dituena eta "Domingoko mugarrie" Beasain, Beizama, Saiatz (Bidegoian) eta Itsasondo elkartzen dituena.
Komunikazioak: Kokapen geografiko berezia izateak, komunikazioen arloan paper garrantzitsua jokatzea ekarri dio Beasaini. Gainera, Beasainek izan duen industri arloko garrantziari esker, auzo-herrialdeekin eta beste herrialde batzuekin ere, oso harreman garrantzitsuak ditu. Gaur egun, Madril-Irun-Paris burdinbideak zeharkatzen du eta era berean errepidezko komunikazioen gurutzagune garrantzitsua da (N-1 Madril-Irun Errepide Nagusia, Beasain-Durango, Beasain-Iruñea, etab.). Landaretza, klima epel-hezeari dagozkion ezaugarrietakoa da; urte osoan zehar dituen tenperatura bareak eta prezipitazio etengabeak direla bide.
:: SARBIDEAK
SAN SEBASTIAN-DONOSTIA 44 KM
VITORIA-GASTEIZ 70 KM
BILBO 80 KM
IRUÑA 65 KM
MADRIL 425 KM
BARTZELONA 500 KM
BIZTANLERIA > BIZTANLERIA
Beasaingo herriaren lehenengo erreferentzia 1200. urtekoa da. Data horren inguruan ematen da ezagutzera, Sandratiko (San Adriango) pasabidearen erabilpena, Arabatik eta penintsula- -barnetik etorki Bidasoarantz zihoan bidearen zati legez eta Igartzatik pasaz joan ere noski. Antzinako komunikazio-bideen gurutzaleku izatearen kokapen berezi hau izan zen noski, hirigune beasaindarrari garrantzia eman ziona. Igartzako zubiaren ondoan, jaun feudala edo jauntxoa instalatu zen eta honek, dorretxea, ola eta beste eraiki zituen. Era berean eraiki ziren baita ere Dolarea, Agirrezabalgo Ospitalea, etab. Horrela, biztanlegoaren erdigunea eraikuntza horien eta parrokiaren inguruan garatu zen.
Biztanlegoak egonkor iraun zuen XIX. mendearen bukaera arte, eta une hartan herriaren industrializazio garapenak (batez ere Construcción y Auxiliar de Ferrocarriles S.A. ezaguna den enpresaren sorrerakin) inmigrazio garrrantzitsua eragin zuen, 1990ean 12461 biztanle lortu arte.
Udalerria sei biztanle-gunetan banatuta dago: hirigunea, biztanle gehienak bertan direla, Arriaran, Astigarreta eta Gudugarretako auzoak, eta Aratz-Matxinbenta eta Garingo Elizateak.
Gaur egun 12.586 biztanle daude.
HISTORIA > HISTORIA
Beasainen lehen sorrera edo jatorria ezezaguna da, baina antzinatik populatutako lurra dela pentsatzen da, horrela adierazten baitute lekuko diren ondorengo tumuluek: 1927an aurkitutako Basagaiñek, 1978an aurkitutako Trikuaizti I eta Trikuaizti II-k eta 1989ean aurkitutako Ilaunek; era berean lau trikuharri hauek ere: 1981an aurkitutako Larrartek, 1989an aurkitutako Iparraldeko Maramendik eta Hegoaldeko Maramendik eta 1983an aurkitutako Trikumuttegik. Gauza bera erakusten dute galtzada garrantzitsu desberdinen gurutzaketek eta Santiagorako "barnealdeko bideak" ere. XIII. mendean finkatutako zenbait leinu jada bazeudela agerian dago: Igartzakoa eta Arriarangoa adibidez. Igartzako jaunek dorretxea izan zuten, errota eta burdinola indartsuekin batera eta beren boterea amaitu ondoren burdinolak emandako errentekin iraun ahal izan zuten. Arriaranen tenplarioak egon ziren finkatuta eta Salbatoreko ospitalea eraiki zuten ( ikus Arriaran ). Banderizoei aurre egiteko Beasainek beste herri batzuekin bildu beharra izan zuen kasu bakoitzaren arabera batasuna edo anaidia sortuz.
XIII. mendean parrokia edo kolazio titulua bazuen. Herri txikia zen, batez ere mendialdean kokatua (Murumendi, Erauskin, e.a.). Populazioa handitzen joan zen gutxinaka XIX. menderarte eta haraneko lurraldeak betetzen, gaur kokatzen den hirigunerik garrantzitsuena osatuz.
Eskualdeko beste herriekin elkartu zen zenbait alditan. Horrela 1399ko apirilaren 8an orduan Villafranca zenari elkartu zitzaizkion Altzaga, Arama, Ataun, Beasain, Gaintza, Itsasondo, Legorreta eta Zaldibia eta ondoren Lazkao. 1615ean ordea "Berezko Hiri" titulua lortu zuen.
Beasaingo industriaren lehen agerpenak Igartzako burdinolan kokatu behar ditugu, XV. mendetik aurrera burdina landu zen gunean.XIX. mendearen erdialdean, Gipuzkoar burdinolen krisialdian, Iurre eta Igartzako burdinolek ahaleginak batu zituzten, burdina lantzeko teknika berriak sartzeko asmoz. Horrela "Fábrica de Hierros San Martin de Urbieta" (probintziako lehen labe garaiak) sortu zen, 1892an "Maquinista Guipuzcoana" bilakaturik, trenbideetarako makineria eginez. Berarekin sortu zen trenbideko industria, gaurdaino handitu eta zabaltzen jardun duena. Aldi berean, beste enpresa batzuk ere garatzen joan dira: Elektromekanikako industria, Galdategiak, Industria Kimikoak...
Beasaingo Igartza deitutako lekuaren kokapen bereziak, antzinako komunikazio-bideen gurutzaguneak, gure herriko merkataritza eta komunikazio-bilgunearen izaera baldintzatu du (orduz geroztik salgai, erromes eta gisakoen derrigorrezko pasalekua izan baita).
Gaur egun, hirigune garrantzitsuaz, baserri sakabanatuez eta bost auzo handiz osatuta dago.
Arriaran. 1927. urterarte Itsasorekin Udala osatu zuen, alkate-kargua txandatuz, baina data horretan Beasaini lotu zitzaion behin-betiko. Parrokia, eskola-bilketarekin gaur erabiltzen ez den eskola eta hilerria ditu.
Astigarreta. 1929. urtean lotu zitzaion Beasaini. Parrokia, hilerria, eskola eta ostatua ditu, nahiz eta azken bi hauek gaur egun ez erabili. Gainera San Gregorio Magnori eskainitako ermita bat ere badu.
Garin. Betidanik Beasaingoa izan da. Parrokia, hilerria eta eskola ditu, nahiz eta azken hau gaur egun ez erabili.
Gudugarreta. 1882. urterarte "Berezko Hiri" titulua izan zuen: orduan eusmen-gastuei aurre egiteko gai ez zenez, Beasaina biltzea eskatu eta lortu zuen. Ez du parrokiarik ezta hilerririk ere. Kontzeju-etxea eta ostatua erauziak izan arte iraun zuten.
Aratz-Matxinbenta. Auzo honetako baserriak administratiboki eta juridikoki bost Udalerritakoak dira. 1978ko urrian zentsatutako 56 etxeetatik baserri 1 Beizamakoa da, 20 Azpeitikoak, 7 Ezkiokoak, 3 Itsasokoak, eta gehienak, 25, Beasaingoak. Horrexegatik Parrokia eta hilerria nahiz eskola Beasaingo Udal-barrutian kokatuta daude.
HISTORIA > HISTORIA > HERRITAR OSPETSUAK
Antonio Navarro Larreategi
Esteban Lasa
Florentzio Axpe
Garmendia Otaola
Joan Iturralde
Jose Martin Arana
Jose Migel Iturriotz
Karretarrak
Loinazko San Martin
Martin Aranburu
Martina Maiz
Mateo Muxika
Pedro Jose Iguain
Bestelakoak
Otros links:
